Censur. Jag hatar det ordet. Dess koncept, dess betydelse. Att neka individer rätten att se på det dem önskar är helt fel och när vi lever i ett så pass demokratiskt samhälle så SKA det inte förekomma. Jag kan förstå att oroliga föräldrar inte vill att deras barn ska se på våldsamma eller läskiga filmer, men vad är det åldersmärkningen är till för? Just det.
Och när nu deras barn lyckas komma över just barnförbjudna filmer, beroende på vilka omständigheter det är naturligtvis, så rasar dem och kommer med massa krav på filmmakare och filmstudios, och detta i sin tur drabbar oss vuxna individer som är fullt kapabla att tänka själva och som kan skilja på vad som är verkligt eller inte. Å andra sidan kan man nog snarare skylla det här fenomenet på utgivare och liknande, som är ryggradslösa och bara tänker på att tjäna pengar. Är en film extrem på ett eller annat sätt kan man räkna med att censurstämpeln kommer fram. Men pengar måste ju rulla in på ett sätt eller annat antar jag.
Istället verkar det som att spelindustrin får ta all skit istället. Precis så som litteratur, musik och filmer har fått göra i över 100 års tid och detta retar gallfeber på mig. Föräldrar måste ta sitt ansvar för sina barn, och ge fan i att skylla på filmmakare, hårdrocksband (it never get´s old...) samt spelutvecklare och kräva att dem ska begränsa sig själva och därmed kompromissa med sin konst. Detta är fel och visar bara hur äckliga vissa människor kan vara. Ibland förstår jag varför det finns misantroper på denna jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar